Författare: Emma

Det höga elpriset vi såg för några vintrar sedan skapade en stor omställning. Utöver det negativa så ledde det faktiskt också till att många villaägare – i synnerhet i södra delarna av Sverige – tog nödvändiga investeringar i smarta energilösningar och bättre isolering i sina hem. Att lita på att staten ska skicka en check i form av ett el-bidrag varje gång elpriserna stiger – det är att hoppas på för mycket.

 En bortglömd del av detta handlar om bostadsrättsföreningar. Att en villaägare kan investera sig till billigare kostnader är en sak – men att göra det som medlem i en BRF är någonting helt annat. Du som boende har inte samma incitament att göra så. Oavsett hur lite el du gör av med så kommer du ändå att påverkas av hur dina grannar agerar i frågan. Din räkning kan således stiga om du har en granne med hög elförbrukning – även om din egen är minimal. Det är där metoden IMD kommer in i bilden. 

IMD betyder Individuell Mätning och Debitering och det är ett system som fler och fler BRF:er har börjat använda sig av. Här nedan ska vi titta närmare på detta – genom att svara på några vanliga frågor, som ser ut enligt följande: 

Varför är IMD bra för min ekonomi? 

Av den enkla anledningen att du gynnas av att ta ansvar. Du sätter dig själv i förarsätet för dina kostnader och slipper betala för att andra inte gör det. IMD innebär en rättvisa: har du en månad med hög förbrukning av el så kommer det att synas på din räkning. Det som inte kommer att synas är om din granne haft en hög förbrukning – den kostnaden får han ta själv. 

Finns andra fördelar med IMD? 

Ja, en sådan handlar om att det är en metod som manar på till en omställning. Varför ska du byta till energisnåla lösningar om du inte tjänar på de investeringar du tar? Genom att implementera IMD så tar många steget. Man tjänar på att byta exempelvis vitvaror och kan se konkreta bevis på detta i den egna räkningen. Det handlar dels om en uppmuntran till omställning – men även till beslut som i slutändan leder till en bättre miljö. 

Dags att bygga ett hus? Drömmen om att få skapa ett hus helt från grunden är stor hos många. Att ha förmånen att fullt ut kunna designa en bostad och fullt ut anpassa den efter behov, stil och smak – det handlar om en chans man får en gång i livet. För många så blir frestelsen så stor att man glömmer bort att allting börjar från grunden. 

Det viktigaste är att man ser till att göra det initiala jobbet och att man med detta ser till att skapa de ultimata förutsättningarna för en stabil, framtida byggnation. Minsta fusk med grunden kommer att få ödesdigra konsekvenser. Grunden och vilken sådan man väljer är också en fråga som rör markförhållandena. Har man tur så kan det räcka med att gräva och sedan gjuta en platta. I vissa fall så krävs emellertid pålning och därmed också ett enskilt moment som kräver goda kunskaper.

 Pålning sker om det inte finns optimala markförhållanden och med ett syfte i att skapa en förstärkning för grundplattan. Här nedan ska vi titta lite närmare på pålning och göra det genom att svara på några vanliga frågor  – som ser ut enligt följande: 

Vad är pålning? 

Pålning innebär att man borrar – eller slår – ner pålar i jorden och förankrar dessa i berg eller annat hårt material. Efter detta har man också en stabil konstruktion för att gjuta en platta på. Om ingen pålning utförs på mark som exempelvis är mjuk så kan detta innebära sättningsskador på huset i framtiden. Dessa kostar pengar och är dessutom svåra att komma till bukt med. 

Kan jag själv genomföra en pålning? 

Rekommendationen är att du alltid tar hjälp med detta. Dels så handlar det om det uppenbara – ett företag som arbetar med pålning har utrustningen, kunskapen och erfarenheten för att välja både rätt teknik och rätt material. Dels så handlar det också om försäkring. En pålning ska utföras på ett fackmannamässigt sätt och dessutom dokumenteras. Blir det problem i framtiden så ska du kunna visa upp att en pålning A) har utförts och B) skett enligt de föreskrifter och gängse regler som finns.